Juvenil jargong i regeringsbyggnaden – Sluta kasta skit och börja samtala
Kategori: Allmänt
Veckans stora drama inom politiken är den nytillträdda migrationsministern Heléne Fritzons avfärdande av Norges invandrings- och integreringsminister Sylvi Listhaug. De hade bestämt möte i Stockholmsförorten Rinkeby för att diskutera problematiken kring vad Listhaug kallar ”no-go-zoner”. ”No-go-zoner” är enligt Listhaug parallellsamhällen som har växt fram på grund av okontrollerad invandring och undermålig integration. Detta uttalande menar Fritzon, och även finansborgarråd Karin Wanngård, är populistiskt, rasistiskt och felaktigt. Detta ledde till att de båda socialdemokraterna nobbade en av Norges mäktigaste politiska makthavare, och vägrade träffa henne.
Jag har i tidigare blogginlägg talat om regeringens inkapacitet att ta tag i problem. IT-skandalen är ett exempel. Men detta är av en annan kaliber. För att tala klarspråk: jag tycker detta beteende är ledsamt. Att avvisa ett möte med en sådan framstående politiker, (som har samma uppdrag som en själv), är förkastligt, försmädligt och förtretligt.
Politik är inte en sandlåda där människor äter grus och skiter ned sina underkläder. Det är ett forum för diskussion där man dryftar olika lösningar på komplexa trångmål som gör samhället bättre oavsett politisk färg. Därför gjorde Fritzon fel i sitt agerande. Bara för att Listhaug representerar ett parti, Fremskrittspartiet, som Fritzon inte tycker om ger det inte henne rätten att avfärda ett möte. Det är barnsligt och löjligt.
Vad som gör detta ännu mer beklämmande är det faktum att Listhaug pekar ut ett problem i det svenska samhället som måste diskuteras; problemet med ”no-go-zoner”. Nationalekonomen Tino Sanandaji har skrivit boken Massutmaningen som bland annat tar upp problematiken kring förorter som Rosengård, Husby, och Rinkeby och varför fler och fler förorter drabbas av mer våld. Sanandaji skriver att det finns 55 ”no-go-zoner” i Sverige. I en intervju med norska Morgonbladet kommer frågor om detta påstående
- Du säger enligt NRK att det finns 55 No Go zoner i Sverige?
– Siffran är baserad på en polisanmälan, men polisen använder inte det uttrycket. Det finns en diskussion om ordet. Men polisen sade att det finns områden där kriminella gäng har en stor inverkan. På de lokala språket kallas det “no go zoner”.
Ledande experter har pekat på en ökning i utanförskap. Om detta beror på invandring kommer jag inte spekulera i. Listhaug påstår det, och det kan vara fel. Men om Fritzon inte tror det, är det hennes uppgift att försöka få Listhaug att förstå att så inte är fallet. Men denna diskussion duckar regeringen för. Det blev väldigt klart när Fritzon var för ”stolt” för att prata med en oliksinnad.
I den oerhört högervridna tidningen Göteborgsposten, (där jag tror man varje morgon offrar kattungar i Alice Teodorescu namn), skriver idag Aleksandra Boscanin att Fritzon och Wanngård borde be om ursäkt till Listhaug. Det tycker jag absolut att de ska göra. Regeringen måste sluta suga på tummen, dra ut nappen ur röven och faktiskt försöka göra samhället bättre och inte bara misskreditera tänkare av en annan uppfattning. Det är dags att föra politikerna från sandlådan, in i mötessalen.
