Att läsa sig frisk – Litteratur som medicin
Kategori: Allmänt
Fördelarna med läsning har kungjorts av diverse forskare världen över. Under många år har lärare och skriftställare basunerat ut att man blir smartare av att läsa böcker. Men kan man också bli friskare?
Sambandet mellan kultur och hälsa har varit en del av det allmänna medvetandet sedan antiken. Aristoteles såg litteraturen som ett läkemedel för själen, och sedan dess har det funnits en stark tilltro för det skrivna ordet. Studier från University of Sussex har fastslagit att läsning kan minska stressnivåerna i kroppen med 68 procent och litteraturprofessorn vid Malmö högskola, Magnus Persson, framhåller att läsning kan göra en mer allmänbildad.
Dock har det funnits människor som har motsatt sig det positiva med läsning. I en utläggning om läsning från 1795 fastslår författaren och bokhandlaren Johann Georg Heinzmann att läsning i för stor utsträckning kunde leda till en rad obehagliga symptom som migrän, epilepsi, nedsatt syn, hypokondri, astma, och förkylning. Historier från gammelsverige varnar också för risken att bli förläst och således bli inbunden och veklighetsfrånvänd.
Men idag ser vi annorlunda på läsning, och talar mer om läsningens goda verkan på hälsan och psyket.
På hemsidan The School of Life kan man få olika förskrivning av recept på böcker som är skräddarsydda efter kundens önskemål, känslor, och drömmar. En författare som är knuten till organisationen är bland andra den schweiziske författaren Alain de Button, som skrev den bästsäljande boken How Proust Can Change Your Life. I boken talar de Button om hur Marcel Prousts epos På spaning efter den tid som flytt kan agera som självhjälp i livet när man inte vet hur man ska leva det.
Men det finns mer kliniska användningsområden, vad böcker anbelangar. Biblioterapi är en form av expressiv terapiform som innebär att läsning av olika texter kan hjälpa människor som lider av depression. Begreppet myntades 1916 av den amerikanska ministern Samuel Crothers i en artikel i tidskriften Atlantic Monthly, då man upptäckte överlevande och traumatiserade soldater från första världskriget mådde bättre av skönlitterär läsning.
Biblioterapi har även fått fäste i Sverige. Radiodoktorn Bertil Söderling gav ut boken Om vänskapen med böcker och ordens läkedom 1962. I boken betonar Söderling litteraturens läkande krafter och beskriver den bokstavligt medicinskt. Till stöd för detta refererar han till psykiatrikern Hakon Sjögren som säger att boken ska sättas in som ett läkemedel på ungefär samma sätt som läkaren ordinerar medicin, med noga och välgrundad diagnostisering.
Med det sagt, menar Söderling, att det finns skillnad på litteratur och litteratur. Vissa böcker kan göra mer skada än nytta och kan således göra patienten sjukare. Vissa böcker innehåller cynism, misantropi, och amoralitet som kan bidra till sämre mående. Böcker bör vara livsbejakande, hoppfulla och förtroendeingivande.
2004 släpptes Antologin Tiga eller att tala: Litteraturterapi, ett sätt att växa där redaktören Juhani Ihanus, docent i kulturpsykologi, samlat texter från psykiatriker, biblioterapeuter, och sjukhusbibliotekarier. I boken finns olika exempel på hur olika behandlingssätt kan bidra till bättre hälsa. Behandlingssätt som sagoterapi inom barnpsykiatrin dryftas, samt diktterapi inom den öppna vården avhandlas.
Idag finns fler tillvägagående inom hälsan som tyder på att litteratur kan hjälpa vid ohälsa. Universitetslektorn i litteraturvetenskap vid Göteborgs Universitet, Cecilia Pettersson, visar i en studie från 2016 att läsning leder till ökat välbefinnande. Genom att kartlägga litteraturcirklar med deltagare med psykisk ohälsa har Pettersson fått fram detta resultat.
På läkarutbildningar världen över har litteratur blivit en obligatorisk gren i undervisningen. Böcker som Humanistisk hälsoforskning och Teaching Literature and Medicine är bara två exempel på böcker behandlar humaniora och medicin i samma ordalag.
Litteratur kan också användas för att öka en läkares empati, menar Neurologen Dr. Nicholas Capozzoli, och kan i sin tur leda till bättre behandling. I Huffington Post skriver Dr. Capozzoli, att genom att förstå sin patient kan man göra bättre slutsatser av en persons sjukdom och på så vis tillskriva rätt åtgärder. Sålunda blir litteraturen indirekt något som kan hjälpa en person.
Medicin och humaniora har en nära relation. Författare som Rabelais, Keats, Tjechov, Bulgakov, Schiller och Conan Doyle var alla läkare och har således bidragit med litteraturhistoria genom en doktors fantasi. Huruvida det är en slump eller ett klart tecken på böckers helande krafter låter vi vara osagt. Men vad som är säkert är att litteraturen kan hjälpa vid psykisk ohälsa, bidra till välbefinnande, och har därför fått en betydande roll inom den medicinska världen.
Prettopontus
